Den ”bergtagne” var ett tacksamt tema för romantikens diktare som lät bergakungar spela framträdande roller i sina verk. Richard Wagner, t ex, gjorde 1842 ett utkast till en ofullbordad opera om Die Bergwerke zu Falun.
Mindre känt är att Wagner, Oehlenschläger och andra inspirerats av att en gruvarbetare, Fet-Mats, trillat ner i Falu koppargruva 1677 och inte påträffats förrän 42 år senare. Han var då ”mjuk som en liflig kropp”, bevarad till utseendet av salter från gruvan. Han igenkändes av sin åldrade fästmö och visades sedan upp för honoratiores som Linné, kungar och övriga.
Publicerad i Aftonbladet 2003